bubbelbit

Det är väl helt otroligt. Man (jag) kan ju tro att om man sticker ut ur normen hittar man mer vidsynta, öppna människor på utsidan. Men nej. Subkulturer och minoriteter är de mest inskränkta folk jag någonsin har träffat. Det är som att alla måste passa in i mallen för att få vara med i klubben. För att räknas som Riktig flata måste man ha kort hår, för att få vara med i hårdrockskollektivet måste man älska kött och öl. För att vara vegetarian måste man vara insatt i köttindustrin.

Jag ser mig i många avseenden som en utstickare, jag passar verkligen inte in i alla normer, det är jag i de allra flesta fall glad och stolt över. Men jag är inte stolt över att så många av de som befinner sig utanför framförallt heteronormen är så infekterade av småsinthet och inbördes beundran att de inte kan acceptera att alla inte passar in i den mall som heteronormativet och andra normsättare skapat.


Det är som när man ser ett café eller en klubb som ser jättetrevligt ut, men känner en otrolig dragning dit. Men när man kommer in inser man att de flesta känner varandra på ett nästan obscent sätt och att ingen har lust att släppa in en nykomling. Är de så osäkra?

ÄR FOLK SÅ OSÄKRA?

Ja, jag vet att det finns massa individer det här inte gäller på, men i stort. Våga tänk lite större än till era söta små nästippar..