hela dagen
Förra helgen hade jag en trevlig te som blev en fylla som blev 24 sojakorvar och en pendeltågsresa. Igår hade jag en ångest som blev en trevlig tillställning med en fylla, musikquiz och varma mackor. Däremellan är det bara sömnbrist, gulgröna ögonbryn, uppsats, pasta och kyla.
Jag har funderat rätt mycket på allt möjligt. Jag tror att det finns de som tror att jag inte gör det, utan att jag bara gör. Utan att tänka. Men jag tänker. Jag är dessutom efter-tänksam. Inte som i eftertänksam, för det är något man oftast är före. Jag är sån som måste analysera allt i efterhand. Det gör i alla fall att jag kan fastna i ett ält. Utan att avslöja massa personliga saker som man inte kan hänga ut på nätet så där vind för våg (va e de för lame talesätt?) har jag insett att jag trodde jag visste något fast jag nog inte vet det. Å det komplicerar allt. Det är helt klart något som jag måste prata med Anne om på onsdag... Och tills dess ska jag ha skrivit ut alla intervjuer, mailat de som väntar på mail, läst de andra rapporterna, skrivit klart den historiska bakgrunden, summerat intervju nummer två, ringt skolverket, köpt hårfärg. Är det allt? Ja, och sen är det ju det där med det dagliga livet.
Jag tillhör faktiskt 80-talisterna. JAg är inte van vid att ha så här mycket att göra. Jag förväntar mig genvägar, curling och en kravlös tillvaro. Och just det, ni som ska leverera min mat varje dag, minst en gång i veckan vill jag ha popcorn till middag.
Dags att gå å sova. Kanske kommer RUT och säger godnatt? Hon har faktiskt lyst med sin frånvaro hela dagen.
Jag har funderat rätt mycket på allt möjligt. Jag tror att det finns de som tror att jag inte gör det, utan att jag bara gör. Utan att tänka. Men jag tänker. Jag är dessutom efter-tänksam. Inte som i eftertänksam, för det är något man oftast är före. Jag är sån som måste analysera allt i efterhand. Det gör i alla fall att jag kan fastna i ett ält. Utan att avslöja massa personliga saker som man inte kan hänga ut på nätet så där vind för våg (va e de för lame talesätt?) har jag insett att jag trodde jag visste något fast jag nog inte vet det. Å det komplicerar allt. Det är helt klart något som jag måste prata med Anne om på onsdag... Och tills dess ska jag ha skrivit ut alla intervjuer, mailat de som väntar på mail, läst de andra rapporterna, skrivit klart den historiska bakgrunden, summerat intervju nummer två, ringt skolverket, köpt hårfärg. Är det allt? Ja, och sen är det ju det där med det dagliga livet.
Jag tillhör faktiskt 80-talisterna. JAg är inte van vid att ha så här mycket att göra. Jag förväntar mig genvägar, curling och en kravlös tillvaro. Och just det, ni som ska leverera min mat varje dag, minst en gång i veckan vill jag ha popcorn till middag.
Dags att gå å sova. Kanske kommer RUT och säger godnatt? Hon har faktiskt lyst med sin frånvaro hela dagen.
Kommentarer
Trackback
